Bristningar
Bristningar är medicinskt kända som striae distensae. De kan drabba vem som helst som har haft en tillväxtspurt under tonåren, en snabb viktökning eller viktminskning, samt under graviditet. När de uppstår under graviditet kallas de även striae gravidarum.
Tecken och symtom
Bristningar syns på hudens yta som tunna, röda, parallella linjer, men de är resultatet av att dermala fibrer rivs sönder samt förlust av elastiska fibrer och kollagen från dermis. Dermis är det mellersta eller andra hudlagret. De uppstår när huden sträcks snabbt, som vid snabb viktökning. Den utsträckta huden blir tunn och silvrig. Bristningarna kan likna ärr. Bristningar har inga symtom förutom själva utseendet på märkena.
Orsaker och riskfaktorer
Den exakta orsaken till bristningar är okänd, men man tror att de har en genetisk komponent. Personer med stark familjetendens att få bristningar löper större risk att utveckla dem. De uppträder oftast när hormonnivåerna ökar och skapar förändringar i hela kroppen. Man tror att så många som 90 procent av kvinnor kommer att få bristningar någon gång i livet. Män kan också få bristningar. De uppstår ofta hos pojkar under en snabb tillväxtperiod i tonåren med ökad längd och vikt. Snabba ökningar i muskelmassa, som vid viktlyftning och kroppsbyggande, är ofta kopplade till bildandet av striae hos män.
Den prenatala utvidgningen av bukväggen är inte helt orsaken till att bristningar uppstår under graviditet. De hormonella förändringar som sker under graviditeten spelar en betydande roll i bildandet av striae gravidarum. När hormonerna skiftar och förändras under graviditeten påverkar de huden – resultatet blir bristningar. Det är vanligt att gravida kvinnor får bristningar på brösten, skinkorna och låren, samt på buken. Eftersom bristningar främst orsakas av hormonella förändringar i kroppen kan det vara svårt att förebygga dem.
Behandling
Den bästa tiden att behandla bristningar är tidigt och ofta, innan de hinner blekna till ett mer permanent tillstånd, enligt Dr. Eric Berstein, klinisk biträdande professor vid University of Pennsylvania. Bristningar börjar vanligtvis som röda linjer, men kan också vara rosa, rödbruna, bruna eller mörkbruna beroende på hudton när de uppträder. Med tiden bleknar märkena långsamt till en silvrig färg och blir mindre synliga.
VARNING: Rådgör med din läkare innan du påbörjar någon behandling, särskilt under graviditet. Potentiella risker och fördelar med varje behandling bör bedömas individuellt innan behandling påbörjas. Inga receptfria topikala behandlingar är effektiva mot bristningar.
Behandlingsmetoder inkluderar:
Corticosteroidkrämer: Dessa kan hjälpa till att minska utseendet och bildandet av bristningar. Bristningar börjar med inflammation i huden, och corticosteroidkrämer hjälper till att minska inflammationen.
Kräm med alfa-hydroxisyror: Dessa hjälper till att omforma hudens kollagen och förbättrar det övergripande utseendet.
Retinoidkrämer: De är inte bara för akne längre. Dessa förbättrar hudens utseende genom att omforma kollagenet. De kan minska utseendet på bristningar som är mindre än några månader gamla och fortfarande rosa eller röda. I en studie publicerad i Advances in Therapy förkortade nya mammor som använde tretinoinkräm 0,1 dagligen i tre månader sina bukbristningar med 20 procent.
Vaskulär laser: En vaskulär laser är den mest effektiva behandlingen för röda och lila bristningar. Den främjar tillväxten av nytt, friskt kollagen. Laserbehandling kan också minska inflammation, förhindra ytterligare hudskador och stoppa bildandet av nya bristningar. Lasern riktar sig mot svullna och inflammerade blodkärl.
Fraktionerad laser: Denna typ av laser kan vara det bästa valet för äldre, silvriga eller vita bristningar. Den stimulerar tillväxten av nytt kollagen och frisk vävnad genom att rikta in sig på huden runt bristningarna, vilket gör huden slätare och bristningarna mindre synliga.
Intensivt pulserande ljuslaser (IPL): Denna laser förbättrar utseendet på rosa eller röda bristningar genom att minska färgförändringar och är effektiv på äldre märken. Den förbättrar inte hudens texturvariationer.
Microdermabrasion/kemiska peelingar: Dessa behandlingar tar bort det översta lagret av döda hudceller. De kan förbättra hudens textur och ton efter flera behandlingar. Dessa alternativ når inte tillräckligt djupt för att påverka dermis där bristningarna har bildats.
Kirurgi: Vid bukplastik eller bröstförminskning kan bristningar tas bort tillsammans med vävnaden. Dessa operationer är kostsamma och medför risker med större kirurgi och anestesi. De bör inte utföras enbart för att ta bort bristningar.
Det finns otaliga krämer tillgängliga receptfritt som lovar att eliminera eller minska bristningar. Det finns lite bevis för att de är effektiva. En studie från 2008 publicerad i British Journal of Obstetrics and Gynecology visade att kakaosmör inte är mer effektivt än placebo. Andra studier med andra krämer visar liknande resultat.
Huskur: De beskrivna huskurerna har inte visat sig vara till nytta i forskningsstudier, och säkerheten är inte fastställd. Att nämna dem här är inte en rekommendation.
- Applicera en blandning av kokosolja och vitamin E-olja. De innehåller antioxidanter och fettsyror.
- Ät livsmedel rika på vitamin E och zink, som båda är viktiga för friska hudceller. Ta inte stora doser av vitamin E och zinktillskott; för mycket är farligt. Diskutera med din läkare innan du använder några tillskott.
- Gör en skrubb av ½ tesked salt, 1 tesked honung och 1 tesked glycerin, massera försiktigt in på bristningarna och skölj sedan av.
Dina frågor besvarade
-
Min mamma har svåra bristningar och nu har jag också det, men min syster fick inga. Varför?
Bristningar är ärftliga, men alla påverkas inte på samma sätt. -
Får män bristningar?
Män kan få bristningar, särskilt vid snabb viktökning och kroppsbyggande. -
Bleker blekmedel bristningar?
Nej, och starka kemikalier bör inte appliceras på huden. -
Blir bristningar värre vid en ny graviditet?
Det är möjligt att få nya bristningar. -
Finns det orala mediciner för att bli av med bristningar?
Nej.
Artikel skriven av Sheila M. Krishna M.D., FAAD
Dr. Krishna är en styrelsecertifierad hudläkare. Hon tog sin grundexamen vid Massachusetts Institute of Technology, där hon hade dubbel huvudämne i biologi och främmande språk och utexaminerades med Phi Beta Kappa-utmärkelse. Hon talar flytande engelska och spanska. Dr. Krishna tog sin medicinska examen vid David Geffen School of Medicine vid University of California, Los Angeles, där hon var medlem i Alpha Omega Alpha Medical Honor Society. Hon genomförde sin dermatologiresidens vid Virginia Commonwealth University i Richmond, Virginia, och tjänstgjorde som chefsresident vid dermatologiska avdelningen. Hon genomförde ett extra forskningsår vid UCLA med Dr. Lloyd Miller, där hon fick expertis i forskningsmetoder och protokollutformning och genomförande. Dr. Krishna är Fellow i både American Academy of Dermatology (AAD) och American Society for Mohs Surgery (ASMS). Dr. Krishna praktiserar i San Diego, Kalifornien, där hon behandlar vuxna och barn för hudåkommor. Dr. Krishna valdes till Top Doctor av sina kollegor i San Diego 2017. Webbplats - https://www.sheilakrishnamd.com/
Artikel granskad av Natalia Kerr, licensierad estetiker/facialspecialist
Natalia Kerr är licensierad estetiker/facialspecialist. Hon tog examen från Orange Technical College 2019 med diplom i Facial Specialty. Hon brinner för hudvård och hudhälsa och har fortsatt sin utbildning efter examen genom att delta i olika seminarier, utbildningar och mässor. Hon kämpade med akne under många år under sina mellanstadie- och gymnasieår och vet vilken skada det kan göra på självförtroendet. Detta inspirerade henne till en karriär inom hudvård, och hon äger och driver för närvarande Skin by Natalia i Orlando, Florida. Webbplats - https://skin-by-natalia.square.site/
Mer information för allmänheten
Mayo Clinic: http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/stretch-marks/basics/symptoms/con-20032624
American Academy of Family Physicians: http://www.aafp.org/afp/2003/0915/p1165.html
Referenser
- US Dept. of Health and Human Services, Office of Women’s Health: http://www.womenshealth.gov/pregnancy/you-are-pregnant/body-changes-discomforts.html
- Al-Himdani,S. et al. Striae distensae, en omfattande översikt och evidensbaserad utvärdering av profylax och behandling. Br J Dermatol 2014 mars;170(3):527-47
